Barnboksmanuskript

Min sista dockteaterföreställning som riktades till barn 2-6 år menar jag ägnar sig väl även som en barnbok.

Den sjungande pojken

Edison – Ed
Mamman – Ma
Herr Bellini – Be
Papegojan – Pa
Båtkaptenen – Ka

Hemstaden

(Mamman kommer in sjungande – vecklar ut sin klänning och lägger frukterna på den.)

Ma: (sjunger) Kom o köp, kom o köp. Kom o köp, kom o köp.

(Herr Bellini kommer in haltande) Be: Aj, aj, aj, aj, aj. Och vilken hetta! (Viftar med läderhatten mot ansiktet.) Godag, godag, frun!

Ma: Godag, Bellini.

Be: Jag har varit hos doktorn med mitt dåliga ben. Aj,aj, aj, aj, aj. (Sätter sig ner.) Säg mig, vad kostar apelsinerna i dag?

Ma: 1 cruzado styck.

Be: Ah, jag ska inte ha några ändå – jag har ett apelsinträd i trädgården – hihihihihi! Men säj mig, vad kostar citronerna?

Ma: 1 cruzado styck. Men du har förstås ett citronträd i trädgården också?

Be: Just det! Hihihihihi. Men jag ser att du har 3 fina mamaos där borta – vad kostar de?

Ma: 10 cruzados.

Be: ………….3 stycken – blir inte det 9 cruzados?

Ma: Nej, det blir 10.

Be: Ja, ja, ja – jag köper dem av dig om du kan få någon till att bära hem dem till mig.

Ma: Inga problem – jag kan alltid be min pojke.

Be: Här är pengarna – varsågod. Ajö, ajö, frun! (Går sin väg haltande och skrockande.)

Ma: Edison! Kom! Edison! Kom!

Ed: (Kommer in sjungande.) Mamma, du kallade på mig.

Ma: Edison, du ska gå med 3 mamaos till herr Bellini i Paraiba. ar fram höger föt.)

Ma: Du får hoppa på ett ben! Hämta något du kan ha frukterna i.

Ed: (sjunger) Visst ska jag det – visst ska jag det (dansar ut) Ma: (Samlar ihop frukterna i lådan utom de 3 mamaoserna som hon lägger till sidan.) Nu ska jag sälja mina frukter i ett annat gathörn. (Går)

Ed: (Kommer in med ett tygskynke i handen. Vecklar ut skynket.) En mamao, två mamaos, tre mamaos. (Knyter ihop skynket och lyfter upp paketet på ryggen.) Oh, de är tunga! (Går iväg sjungande.)

Skogen

(Edison bland en massa lianer. Sätter sig ner och vilar. Papegojan kommer flygande.)

Pa: Hallå! Du där! Vad heter du?

Ed: Jag heter Edison – vad heter du?

Pa: Har du inte med att göra! ...Vad gör du här i min djungel?

Ed: Jag är på väg till Paraiba med 3 mamaos.

Pa: Aaah, mamaos – smakar gott. Ge hit en!!

Ed: Nej, nej – det går absolut inte.

Pa: Snåljåp! (Flyger iväg.) (Det blir natt i skogen och Edison somnar. Papegojan smyger sig fram till paketet och smaskar i sig en mamao. Spottar ut kärnorna över barnen i publiken samtidigt som det ljusnar.)

Pa: Du där! Vakna! Upp med dig! (Edison sätter sig upp.) Hur många mamaos sade du att du hade?

Ed: 3 stycken.

Pa: Räkna dem! Räkna dem!

Ed. En, två.......En, två.......En två....................Ohhhhh, om jag bara kunde flyga!

Pa: Det kan du inte. (Flyger iväg.)

Ed: Aj, min tå! Aj, min tå!...................Nåja, det är i alla fall bättre att komma med 2 mamaos än att bara komma med 1.

Staden

(En procession går mot kyrkan i trafikvimlet. Chefspinnen skanderar ”Oxalà, Omala.....Oxalà, Omala”. En lastbil kommer och kör över paketet.)

Ed: Åh nej! Mina mamaos! ..........Aj min tå! (Samlar upp paketet.) En mamao klarade sig!!............Det är alltså bättre att komma med 1 mamao än att komma med ingenting! (Går mot båten.)

Ka: Hallå, hallå! Är det någon som ska med båten till Paraiba?

Ed: När går båten till Paraiba?

Ka: När jag tutar i sirenen.

Ed: När tutar du i sirenen?

Ka: 5 minuter innan båten går. Hoppa i pöjk!

Paraiba

Be: (kommer ut, haltande) Aj, aj, aj – och vilken hetta! (Sätter sig ner och drar ner läderhatten över ansiktet.) (Båten lägger till.)

Ka: Jahapp! Då är vi framme i Paraiba. Nu är det dags att betala för biljetten.

Ed: Men ........jag har inga pengar.

Ka: Va!!! Tror du att det är gratis att åka båt?............Vad har du där i skynket?

Ed: En mamao.

Ka: Låt mig se på den..............Ja, ja, den ser fin ut – den duger som biljett. Skynket kan du få behålla. (Går).

Ed: Aj, aj, min tå......................Det är i alla fall bättre att komma med ingenting än att inte komma alls............ (Virar skynket om foten och doppar ner fötterna i vattnet. ) Åh, det svalkar – det hjälper. (Fisken dyker upp – ”Blupp, blupp .......Blupp, blupp”. Fisken nosar på Edisons fot utan skynke – inte intresserad. Fisken får syn på skynket..........och hugger! Efter en hård kamp får Edison upp fisken på bryggan.)

Ed: Vilken baddare!! Vilken baddare!! (Tar fisken och springer iväg till herr Bellini. ) Se, herr Bellini! Se!

Be: (Med hatten över ansiktet.) Kommer du nu med mina mamaos?

Ed: Njae........jag blev av med en mamao i skogen.......

Be: Jaja, det är bättre att komma med två mamaos än att bara komma med en.

Ed: Just det! Just det! Så tänkte jag också! ............Men så blev jag av med en i staden också............

Be: Hmmmmm. Nåja, då får du ge mig den som är kvar.

Ed. Den betalade jag båtbiljetten med.

Be: Vafalls!!! (Viker upp läderhatten)

Ed: Men se här, herr Bellini – varsågod! Varsågod! (Räcker fram fisken.)

Be: (Lång paus) Vilken baddare! Vilken baddare! Det var minsann ännu bättre än 3 mamaos! Gå in till min fru med fisken så får du ett glas saft och en peng. (Drar ner hatten över ansiktet.) Vilken hetta!

Ed: (Kommer ut från huset.) Herr Bellini – tack för saften och pengen!

Be: Varsågod, Edison. Och ta det nu försiktgt med din onda tå. Jag har ju själv mitt dåliga ben, så jag vet preciiis hur det är.

Ed: (Gör en volt.) Det har gått över! Ajö, herr Bellini!

Slut